Solen: stjärnan som håller ihop solsystemet

Så ser Solen ut

Hur stor är Solen?

Solen är 1 391 400 km i diameter, 109 gånger Jordens. Inuti den skulle 1,3 miljoner jordklot få plats. Solen väger 333 000 gånger mer än Jorden och rymmer 99,86 procent av all massa i solsystemet.

Bland stjärnor är Solen ändå medelstor. De flesta stjärnor i Vintergatan är mindre och svagare, men de största jättarna är hundratals gånger bredare. I jämförelseverktyget kan du ställa Solen bredvid planeterna.

Vilken färg har Solen?

Solen är vit. Den sänder ut alla regnbågens färger ungefär lika starkt, och tillsammans blir de vitt ljus. Från marken ser den gul ut, eftersom luften sprider bort en del av det blå ljuset på vägen ner.

Samma spridning gör himlen blå. Vid solnedgången går ljuset en längre väg genom luften, mer blått försvinner, och Solen blir orange eller röd. Astronomer kallar ändå Solen en gul dvärg, efter stjärnklassen G2V.

Vad består Solen av?

Solen består av 73 procent väte och 25 procent helium, räknat i massa. De sista 2 procenten är tyngre ämnen som syre, kol och järn. Allt är så hett att det är plasma, en gas där atomerna har tappat sina elektroner.

Har Solen en yta?

Nej, Solen har ingen fast yta. Det vi kallar ytan är fotosfären, ett några hundra kilometer tjockt lager där gasen blir genomskinlig och ljuset släpps fritt. Där är det 5 500 grader, och därifrån kommer ljuset vi ser.

I närbild ser fotosfären ut som kokande gröt. Varje korn är en bubbla av het gas som stiger upp, svalnar och sjunker igen. Ett korn är omkring 1 000 km brett, som från Malmö till Umeå.

Hur ser Solen ut inuti?

Solen har tre lager inuti. Innerst ligger kärnan, där energin skapas. Utanför den ligger strålningszonen och ytterst konvektionszonen, där het gas bubblar upp mot ytan som vatten i en kastrull.

I kärnan pressas väte ihop till helium. Varje sekund försvinner 4,3 miljoner ton materia och blir till energi. Solen har ändå förbrukat mindre än en tusendel av sin massa på 4,6 miljarder år.

Energin tar god tid på sig ut. Ljuset studsar mellan atomerna i strålningszonen och behöver enligt beräkningar över hundratusen år för att nå ytan. Därifrån tar resan till Jorden drygt åtta minuter.

Avstånd, rotation och bana

Hur långt är det till Solen?

Det är i genomsnitt 149,6 miljoner km från Jorden till Solen. Avståndet kallas en astronomisk enhet, AU, och används som måttstock i hela solsystemet. Ljuset klarar sträckan på 8 minuter och 19 sekunder.

Ett flygplan i 900 km i timmen skulle behöva 19 år. Avståndet ändras lite under året, från 147,1 miljoner km i början av januari till 152,1 miljoner i början av juli.

Jorden är alltså närmast Solen mitt i den svenska vintern. Årstiderna beror på jordaxelns lutning och inte på avståndet.

Snurrar Solen?

Ja, Solen snurrar runt sin egen axel, men olika fort på olika ställen. Vid ekvatorn tar ett varv 25 dygn och nära polerna omkring 34 dygn. Det går eftersom Solen är gas och inte en fast kropp.

Skillnaden tvinnar Solens magnetfält som gummiband. När spänningen blir för stor bryter fälten igenom ytan, och då uppstår solfläckar och utbrott.

Står Solen stilla i rymden?

Nej, Solen rör sig runt Vintergatans mitt i omkring 220 km i sekunden och tar planeterna med sig. Ett varv tar ungefär 230 miljoner år. Sedan Solen föddes har den hunnit runt omkring 20 gånger.

Solen ligger 26 000 ljusår från galaxens centrum, i en av spiralarmarna. Förra gången den var på samma ställe hade de första dinosaurierna just dykt upp på Jorden.

Atmosfär, solväder och temperatur

Hur varm är Solen?

Solens yta är omkring 5 500 grader varm. I kärnan är det 15,7 miljoner grader, och i koronan, Solens yttersta atmosfär, mellan en och tre miljoner grader. Solfläckarna är svalast med omkring 3 700 grader.

Värmen i kärnan kommer från fusionen och från tyngden av all gas ovanför. Trycket där är 250 miljarder gånger lufttrycket vid Jordens yta.

Varför är koronan varmare än ytan?

Ingen vet säkert, och frågan hör till solforskningens största. Koronan är flera hundra gånger hetare än ytan under den, trots att den ligger längre från värmekällan. Det är som om luften blev varmare ju längre från brasan du gick.

Magnetfälten är huvudmisstänkta. Rymdsonderna Parker Solar Probe och Solar Orbiter har sett små, snabba omkopplingar i magnetfältet som frigör energi. Miljontals sådana kan tillsammans värma koronan, men bevisen är ännu inte kompletta.

Vad är solfläckar?

Solfläckar är mörka områden på Solens yta där starka magnetfält bromsar värmen underifrån. De är omkring 3 700 grader, nästan 2 000 grader svalare än omgivningen, och ser därför mörka ut. En stor fläck är större än hela Jorden.

Antalet fläckar går upp och ner i en cykel på ungefär 11 år. Vid varje topp byter Solens magnetiska nordpol och sydpol plats. Den nuvarande cykeln, nummer 25, nådde sin topp kring 2024.

Vad är en solstorm?

En solstorm är ett utbrott på Solen som slungar ut strålning och laddade partiklar. En flare är en ljusblixt som når Jorden på åtta minuter. Ett koronamassutkast är ett moln av plasma, som kommer fram efter ett till tre dygn.

Jordens magnetfält och atmosfär skyddar oss på marken, så en solstorm är inte farlig för kroppen. Däremot kan den störa satelliter, GPS, radio och elnät. Stormen i maj 2024 var den kraftigaste på över 20 år och gav norrsken över hela Sverige.

Under 2026 är Solen på väg ner från toppen, men stora utbrott är vanliga också åren efter. Den värsta kända stormen, Carringtonstormen 1859, fick telegraflinjer att slå gnistor.

Vad är solvinden?

Solvinden är en ständig ström av laddade partiklar som blåser ut från koronan åt alla håll. Den håller mellan 300 och 800 km i sekunden och når Jorden på två till fyra dygn. När partiklarna styrs ner mot polerna och krockar med luften uppstår norrsken.

Solvinden blåser upp en bubbla runt hela solsystemet, heliosfären. Rymdsonden Voyager 1 lämnade den 2012, drygt 120 gånger längre från Solen än Jorden.

Planeter och solsystem

Vilka planeter kretsar runt Solen?

Åtta planeter kretsar runt Solen. Räknat inifrån är de Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Runt Solen kretsar också dvärgplaneter som Pluto, och dessutom asteroider och kometer.

Solens dragningskraft håller alla på plats. Eftersom Solen har 99,86 procent av massan bestämmer den nästan ensam hur allt annat rör sig.

Vilken planet är närmast Solen?

Merkurius är planeten närmast Solen, i genomsnitt 58 miljoner km bort. Ett varv runt Solen tar bara 88 dygn. Trots närheten är Venus varmare, eftersom dess täta atmosfär stänger in värmen.

Så långt från Solen ligger planeterna, och så lång tid behöver solljuset för att nå dem.

Snurrar Jorden runt Solen?

Ja, Jorden går ett varv runt Solen på ett år, 365,25 dygn. Farten är 107 000 km i timmen, alltså 30 km varje sekund. Vi märker ingenting, eftersom allt omkring oss rör sig med i samma fart.

Länge trodde människor att Solen gick runt Jorden. Nicolaus Copernicus visade 1543 att det är tvärtom, och Galileis teleskop gav honom senare rätt.

Har Solen ringar eller månar?

Nej, inte i vanlig mening. Månar kretsar runt planeter, och det som kretsar runt Solen kallas planet, dvärgplanet, asteroid eller komet. Det som mest liknar ringar är asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och Kuiperbältet bortom Neptunus.

Så bildades Solen

Hur gammal är Solen?

Solen är 4,6 miljarder år gammal. Åldern har mätts i meteoriter, som bildades samtidigt som Solen och har legat orörda sedan dess. De äldsta kornen i dem är 4,567 miljarder år gamla.

Hur bildades Solen?

Solen bildades när ett jättelikt moln av gas och stoft föll ihop av sin egen tyngd. Mitten blev allt tätare och hetare. När temperaturen nådde omkring tio miljoner grader tändes fusionen, och Solen började lysa.

Resten av molnet plattades ut till en skiva runt den unga stjärnan, och ur skivan växte planeterna fram. En hypotes är att tryckvågen från en exploderande stjärna i närheten satte i gång kollapsen.

Kommer Solen att explodera?

Nej, Solen kommer inte att explodera. Bara stjärnor som är minst åtta gånger tyngre slutar som supernovor. Solen har bränsle för ungefär fem miljarder år till och är nu halvvägs genom livet.

När vätet i kärnan tar slut sväller Solen till en röd jätte, som slukar Merkurius och Venus och kanske Jorden. Sedan blåser den av sina yttre lager. Kvar blir en vit dvärg, stor som Jorden, som långsamt svalnar.

Jorden får problem långt tidigare. Solen blir ungefär tio procent ljusare varje miljard år, och om omkring en miljard år börjar haven koka bort.

Utforskning av Solen

Vilka rymdsonder har studerat Solen?

Rymdsonder har studerat Solen sedan 1960-talet. De viktigaste i dag är SOHO, Solar Dynamics Observatory, Parker Solar Probe och Solar Orbiter. SOHO har bevakat Solen nästan utan uppehåll sedan 1995.

• 1973Astronauter på rymdstationen Skylab fotograferar Solen i röntgenljus.
• 1994Ulysses flyger som första sond över Solens poler.
• 1995SOHO skjuts upp och är fortfarande i drift (september 2026).
• 2010Solar Dynamics Observatory börjar fotografera hela Solen dygnet runt.
• 2018Parker Solar Probe skjuts upp.
• 2020Solar Orbiter skjuts upp.
• 2021Parker Solar Probe flyger som första farkost genom koronan.
• 2025Solar Orbiter tar de första bilderna av Solens poler.

Hur nära Solen har en rymdsond kommit?

Parker Solar Probe kom den 24 december 2024 inom 6,2 miljoner km från Solens yta. Farten var då 687 000 km i timmen, snabbast av allt som människan har byggt. Sonden har upprepat bedriften flera gånger, senast den 4 september 2026.

Skölden av kolfiber är 11 cm tjock och tål omkring 1 400 grader. Koronan är miljontals grader, men gasen är så tunn att den för över lite värme. Det är skillnaden mellan att sticka in handen i en varm ugn och i kokande vatten.

Vad har Solar Orbiter upptäckt?

Solar Orbiter tog 2025 de första bilderna någonsin av Solens poler. Alla tidigare bilder är tagna från sidan, i samma plan som planeterna. Polerna styr solcykeln, och bilderna visade ett rörigt magnetfält med nord och syd blandade, mitt under polbytet.

Sonden är europeisk och leds av ESA. Institutet för rymdfysik i Uppsala har byggt en del av instrumentet som mäter radiovågor och plasmavågor ombord.

Forskar Sverige om Solen?

Ja. På La Palma i Kanarieöarna står det svenska solteleskopet SST, som drivs av Institutet för solfysik vid Stockholms universitet. Linsen är en meter bred, och teleskopet hör till de skarpaste solteleskopen i världen.

Nästa steg handlar om solväder. ESA:s satellitpar Proba-3 skapar sedan 2025 konstgjorda solförmörkelser i rymden för att studera koronan. Omkring 2031 ska ESA-sonden Vigil börja bevaka Solen från sidan, så att utbrott syns innan de vrids mot Jorden.

Kan man leva på Solen?

Kan man landa på Solen?

Nej, det går inte att landa på Solen. Det finns ingen fast yta, bara allt tätare och hetare gas. En farkost skulle förångas långt innan den nådde fotosfären, där det är 5 500 grader och tyngdkraften är 28 gånger Jordens.

Varför behöver livet på Jorden Solen?

Solen ger värmen som håller vattnet flytande och ljuset som växterna lever av. Nästan all mat och allt syre kommer ur fotosyntesen, som drivs av solljus. Utan Solen skulle hela Jordens yta frysa inom några veckor.

På en timme träffas Jorden av mer solenergi än mänskligheten använder på ett år. Jorden ligger dessutom på lagom avstånd. Lite närmare hade haven kokat bort, lite längre ut hade de frusit.

Är solljus farligt?

Solljus är både nyttigt och skadligt. Den ultravioletta strålningen, UV, bildar D-vitamin i huden men bränner den också och ökar risken för hudcancer. Ozonlagret och atmosfären stoppar det mesta, men inte allt.

I Sverige är Solen starkast mellan klockan 11 och 15 från maj till augusti. Titta aldrig rakt in i Solen. Ögats lins samlar ljuset som ett brännglas, och näthinnan känner ingen smärta.

Så ser du Solen från Sverige

Hur tittar man säkert på Solen?

Använd solförmörkelseglasögon märkta ISO 12312-2, eller projicera solbilden på ett papper. Vanliga solglasögon skyddar inte. Titta aldrig på Solen genom kikare eller teleskop utan solfilter framför linsen, för det ger bestående ögonskador på en sekund.

Med förmörkelseglasögon kan du se stora solfläckar som små mörka prickar. De flyttar sig från dag till dag, och så upptäckte Galilei att Solen snurrar.

Var går Solen upp och ner?

Solen går upp i öster och ner i väster, men exakt bara vid vårdagjämningen och höstdagjämningen. På sommaren går den i Sverige upp i nordost och ner i nordväst. På vintern går den upp i sydost och ner i sydväst.

Mitt på dagen står Solen alltid i söder. I Stockholm når den 54 grader över horisonten vid midsommar men bara 7 grader vid vintersolståndet. Därför är dagen 18,5 timmar lång i juni och 6 timmar i december. Dagens tider för din ort finns i tabellen över Solens upp- och nedgång.

Vad är midnattssol?

Midnattssol betyder att Solen inte går ner på hela dygnet. Det händer norr om polcirkeln på sommaren, eftersom jordaxeln då lutar norra halvklotet mot Solen. I Kiruna varar midnattssolen från slutet av maj till mitten av juli.

På vintern är det tvärtom. Då har Kiruna polarnatt i drygt tre veckor kring jul, och Solen orkar aldrig över horisonten.

När är nästa solförmörkelse i Sverige?

Nästa solförmörkelse som syns från Sverige är den 2 augusti 2027. Den är partiell här, och Månen täcker som mest en fjärdedel av Solen. Den 12 augusti 2026 täcktes drygt 80 procent av solskivan över hela landet.

En total solförmörkelse över Sverige dröjer till den 16 oktober 2126. Under tiden syns Solens verkan bäst som norrsken, framför allt mellan september och mars i norra Sverige.

Vanliga frågor om Solen

Exakta tider för din ort finns i tabellen över Solens upp- och nedgång.